Nionde bilden: Någon i din släkt.

Det blev två bilder igen. Svårt att bestämma mig och så blir det ju lite mer att titta på också.

Första bilden på mormor. Min lilla mormor, som är roligare än vad hon själv vet om och som gödde mig som barn med gröt med hur mycket socker som helst på tillsammans med rostade, vita brödskivor med megamycket smör och leverpastej på. Börjar dreggla lite när jag tänker på hur gott det var.

I somras så körde jag och mormor tillsammans ut till sommarstugan. På en rastplats stannade vi för att kissa, sträcka på benen och röka lite. Sedan hände två incidenter som inte går att återberätta, bland annat en kisshistoria och en automatbilhistoria. Det generade hur som helst i skratt där man gråter av skratt. Jag grät, mormor grät. Och när vi mötte upp resten av familjen i sommarstugan kunde vi inte berätta vad som hade hänt utan att börja gråta av skratt igen.

Jag är väldigt glad att jag har det  minnet med mormor. Förhoppningsvis förlängde det våra liv några år i och med att gott skratt förlänger livet.

Andra släktingen är farmor. Världens piggaste, mest modemedvetna farmor. Som cyklar mot trafik på Birger Jarlsgatan i Stockholm och inte förstår problemet med det – alla ska väl anpassa sig efter henne? Hon avslöjar inte sin ålder för sina väninnor och har de senaste åren besökt Chicago, New York, Barcelona och några andra ställen jag fortfarande drömmer om att kunna få besöka någon gång i framtiden.

När jag fikar med farmor vill hon mest veta hur det går med killarna och råder mig att inte blanda sprit när jag är ute och festar. "Nadja, jag ska säga dig. Antingen dricker du vin eller öl. Men aldrig sprit. Och aldrig blanda."

Sedan ser jag på bilden att vi är väldigt lika, ansiktsdragen går att se hos oss båda. Jag verkar alltså ha tillgång till någon sorts förhandsvisning om hur jag kommer se ut om ungefär femtio år.