Exalterande värme.

Idag var det varmt i Göteborg. Jag blev så exalterad över denna värme så att jag började morgonen med att halka på cykelpedalen, slog därefter i hårt med pedalerna i smalbenen, bet mig i läppen för att inte börja gråta (tänk att exaltationen helt plötsligt går över i fysisk smalbenssmärta – klart man lipar) och svajjade lite halvfarligt över spårvagnsspåren. Minuten senare befann sig helt plötsligt min kjol uppe vid ansiktet. Vinden tyckte tydligen att jag skulle visa upp hela härligheten för förbipasserande. Vid spårvagnshållplatsen.

Senare under dagen tappade jag telefonen i golvet och åt utan utandning på lunchen.

Som tur var så var det kallt igen när jag gick ut från skolan i eftermiddags. Ska jag bli såhär nervös och uppjagad varje gång temperaturen närmar sig dryga tjugo grader vet vi ju aldrig hur det kan sluta.