Kära ni, det här kan vara det allra, allra godaste jag bakat i hela mitt liv. Skapelsen skedde för två somrar sedan. Den var så fruktansvärt god så man nästan kunde ana en tår i ögonvrån på samtliga avsmakare. När den dessutom fick stå och gosa in sig i sig själv några dagar så blev nästan ännu godare.
Känns nästintill givet att det får bli ett försök till repris i sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Pepp att du kommenterar! // Thank you for your comment!