Fina fröken fräknar.

Fräknar måste ju vara det finaste som finns? Mina "fräknar" ser mest ut som dåligt utkletade fläckar tyvärr. Som tur är hade jag Karolina som resesällskap till Kreta där jag avundsjukt kunde spana in hennes fina fräknar.

Finbesök.

I lördags lyckades jag lura min mormor att komma och besöka mig i min lägenhet. Jag erbjöd fika och senare eskort till Liljeholmen där hon skulle ta bussen ned till Trosa och mamma.

Jag tyckte det var ytterst trevligt att få visa upp min lilla boning sedan tre år tillbaka för mormor. Hon har aldrig hälsat på mig förut. En av de första sakerna hon snokade upp var min klänning helt gjort i siden som fått ett hyfsat stort hål under armen.

Mormor högg genast in med nål och tråd för att rädda klänningen. Och mellan varven smakade hon chokladbiskvierna jag hade köpt fikan till ära.

Världens finaste Patrik var också med på fikan. Han gillade chokladbiskvierna också men sydde desto mindre i min klänning.

Det sista mormor sa sen när vi hade släppt av henne i Liljeholmen var att vi ska vara rädda om och ta hand om varandra. Det är ett fint råd att få av sin mormor tycker jag. Och därför vill jag ge vidare det rådet till er som läser. För nu tar jag nämligen mitt pick och pack och drar på semesterresa!! Kameran får följa med såklart. Håll koll på min Instagram så ska ni snart kunna lista ur var jag tar mig.

Fred ut så länge!

Födelsedagslunch.

För er som inte vet så fyllde jag år förra lördagen. Att fylla år är nästan det roligaste jag vet, men tyvärr så var jag ganska deppig hela födelsedagen. Kändes inte bra. Tur att man kan sprida ut firandet lite granna. Till exempel så åt jag födelsedagslunch med min farmor fyra dagar efter att jag fyllt år.

Här är min farmor. Vi möttes upp utanför mitt jobb, blev nekade bord på första restaurangen eftersom vi inte bokat bord (tji fick vi) men fick som tur var slå oss ned på Tures som ligger i Sturegallerian.

Det kanske inte syns, och kanske inte ens de som ser mig varje dag ser det, men jag tycker att jag är läskigt lik farmor till utseendet. Jag är stolt över att ha en farmor som är över åttio men klär sig som om hon vore decennier yngre för att hon tycker det är kul och viktigt och hon känner sig fin då.

 Jag beställde in nån sorts asiatiskt inspirerad rätt med rå fisk av något slag inlindad i rispapper. Alltså, det var så gott. Moffade i mig allt på alldeles för kort tid.

 Farmor tog råbiff. Tror att det heter så va? Hon sa att det var gott det också, men att hon nog hade velat prova min rätt om hon var lite modigare.

Något som gnager ganska ofta ändå på mitt samvete är det här med att höra av mig till farmor. Hon bor ett stenkast från mitt jobb, svarar allt som oftast när jag ringer och bangar inte om man vill hitta på något med henne "förutom på tisdagar, för då har jag bridge". Hon är Sveriges piggaste åttioåring-nånting och vill höra om diverse fyllor och flörtar.

Men jag tar mig inte tid att hålla kontakten med den här coola damen och samtidigt som jag försöker dra ner kraven på mig själv att "jag måste ringa henne" så letar jag efter tio minuter att slå en en signal. En hittills omöjlig ekvation som ibland slår över åt det ena eller andra hållet, på gott och ont.

Frukostbesök.

Förra onsdagen bjöd jag hem min ena lillasyster på frukost innan jobb och annat man har för sig på dagarna. Jag var så sjukt nöjd med gourmetfrukosten! Jag serverade naturligt glutenfritt danskt surdegsbröd med creme cheese på och halverade körsbärstomater. Mackorna var toppade med lite persilja plockad nånstans utanför Trosa (tror jag). Sen bjöd jag på perfekt kok ägg (perfekt eftersom jag har en äggkokare som kokar äggen något oerhört mycket bättre än vad jag gör) som man fick välja antingen örtsalt, Drottkaviar eller ingenting alls att ha på. Och sen åt vi turkisk (laktosfri sådan) yoghurt med lite nötter och PLATTA persikor. Platta persikor hörrni, det är sinnesjukt gott. Och sist, men inte minst äppeljuice/must som smakar som det ska smaka när man inte haft en massa tjafs i, och sen fänkålsté. Yeah, you heard me. Speciell smak men lägger sig bra i munnen.

Väldigt lång frukostdeklaration men det behövdes en redovisning för det är sällan jag anstränger mig så för frukost på vardagar.