Långhelg.

Långhelgen som var nu fick jag bo i pappas hus ute på Lidingö. Han var bortrest så jag hade huset för mig själv. Som sällskap hade jag med mig Emil.

När jag klev av bussen så regnade det och vid trottoarkanten kröp det både stora sniglar och tjocka daggmaskar. Jag slogs av att jag är ovan att se sådana djur nuförtiden i mitt vuxna liv, men att det var ingen big deal när jag växte upp eftersom jag fick växa upp i just villaområden. Nu kändes både masken och snigeln lite exotiska faktiskt.

Det doftade mycket när jag bodde i huset i helgen. I trädgården, på kvällspromenaden. Det doftade grönska, hägg, fukt, regn, frisk luft, blött trädäck.

Jag var ett villabarn som blev en cityadult. Allt som var självklart förut som barn spränger doftsensationer och synupplevelser i mig som vuxen.

En kort fundering om jag inte ska flytta utanför innerstan ändå. Men sedan kommer jag hem till mig själv igen, mitt i stan. Med människor, promenadavstånd till nästan allt, vackra husfasader, pittoreska caféer. Då kommer jag på att nä, inte än. Inte än på ett tag.