Fred sätter ned foten.
17 maj 2011
16 maj 2011
Camila.
Den här kvinnan får mig alltid att skratta, vare sig vi chattar, mejlar, pratar i telefon, skypar eller träffas i verkligheten. Ser framemot sommaren med henne.
Att dela ut hjärtat.
Så återvände jag till Göteborg efter tio veckor i huvudstaden. Min ungefär två månader långa praktik däruppe generade i anställning vilket gör mig så oerhört glad och stolt över mig själv. Heja mig själv! Men i och med att jag ska jobba i Stockholm så måste jag även släppa Göteborg. Jag är här nere i en månad för att avsluta skolan, snappa upp dåliga ordvitsar, åka spårvagn, se Håkan Hellström och suga ut det sista ur stan.
Ett av mina stora mål i livet är att få gå till ett jobb på morgonen med ett leende inombords och nästan längta lite tills helgen är slut. Helt plötsligt är ett av dessa stora mål inom fyra veckors räckhåll. Och trots att jag snart springer i mål i ett av mina egna lopp, så går det inte att ignorera stinget i hjärtat som jag får när jag tänker på att jag inte ska bo i Göteborg mer.
Fina Göteborg, med alla vänliga människor, lugna tempot, billiga maten, icke ersättningsbara Andra Långgatan, vackra, vackra Slottskogen, spårvagnarna med glödlampor i taket som belysning och en stad som är stängd på söndagar. När jag rullar ut ur den här staden med kosan styrd norrut, så vet jag att jag kommer behöva slita med mitt hjärta, men inte få med mig hela. En liten del kommer stanna kvar här. Den lilla delen kommer åka spårvagn tills rälsen tar slut, gå i Slottsskogen tills löven faller, fortsätta förundras över att kunna dra in havsdoften mitt i stan, dricka kaffe på Bar Centro tills koffeinet slår slint, sitta på Hagabion och njuta av stämningen tills det blir sittsår.
Känn ingen sorg för mig Göteborg, för jag lämnar en liten del av mitt hjärta hos dig.
Ett av mina stora mål i livet är att få gå till ett jobb på morgonen med ett leende inombords och nästan längta lite tills helgen är slut. Helt plötsligt är ett av dessa stora mål inom fyra veckors räckhåll. Och trots att jag snart springer i mål i ett av mina egna lopp, så går det inte att ignorera stinget i hjärtat som jag får när jag tänker på att jag inte ska bo i Göteborg mer.
Fina Göteborg, med alla vänliga människor, lugna tempot, billiga maten, icke ersättningsbara Andra Långgatan, vackra, vackra Slottskogen, spårvagnarna med glödlampor i taket som belysning och en stad som är stängd på söndagar. När jag rullar ut ur den här staden med kosan styrd norrut, så vet jag att jag kommer behöva slita med mitt hjärta, men inte få med mig hela. En liten del kommer stanna kvar här. Den lilla delen kommer åka spårvagn tills rälsen tar slut, gå i Slottsskogen tills löven faller, fortsätta förundras över att kunna dra in havsdoften mitt i stan, dricka kaffe på Bar Centro tills koffeinet slår slint, sitta på Hagabion och njuta av stämningen tills det blir sittsår.
Känn ingen sorg för mig Göteborg, för jag lämnar en liten del av mitt hjärta hos dig.
13 maj 2011
Brogyllen.
Frestande fresas.
Min syster skapade denna jordgubbscheesckake till vår mammas födelsedag för några veckor sen. Jag smakade inte på den själv, men utifrån alla "mmm"och "ååååh" så antar jag att den var deliciös.
11 maj 2011
Världens bästa tisdag.
Igår hade jag världens bästa tisdag. Min nya inneboende Lisa kom hem med en påse chokladpraliner till mig, sedan kom killen jag gillar väldigt mycket hem med blommor och sedan satte vi oss alla tre på balkongen och avnjöt bubbel, öl, ost, päron, kex och marmelad. Så himla underbart att kunna sitta utomhus i sent på kvällen numera.
10 maj 2011
Favoritfisken.
9 maj 2011
Luncha med Antonia.
6 maj 2011
Hälsolunchen.
Förra veckan åt jag, David och Micke lunch i restaurangen som fanns i det fotostudiohotell vi vistades i för dagen. Alltså. Det var så jäkla gott. Och allt var nyttigt, fräsch, glutenfritt och vegetariskt. Det jag åt i alla fall. Givetvis efterföljde matkoma efteråt och jag hade svårt att koncentrera mig resten av eftermiddagen. Men det var det värt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)